Jag blir så less, eller inte less. Ledsen. 

Kira har svårt för andra hundar, hon gillar inte när okända hundar kommer fram till henne. Hon vill ha sin egen space. Det tar tid för henne att acceptera andra hundar. Ibland går det bra att möta hundar på promenad, ibland går det mindre bra. Men vi tränar, vi tränar på det varje dag. Att hon ska bli tryggare i hundmöten, och kunna ignorera dom.

Men, nu är det andra gången två stycken Jack russels (samma hundar båda gångerna) kommer framspringandes till oss på vår promenad.

Vi kommer i godan ro från affären och promenerar på en gång väg som går genom bostadsområdet där vi bor. 

Hundarna kommer springandes emot oss och morrar, och kira svarar tillbaka genom att morra och visa att hon inte vill ha dom nära.

Det sitter folk på uteplatsen ungefär 10-15 m ifrån oss, jag ber dom ta sina hundar. Men dom kommer inte fram och tar reda på sina hundar utan står och försöker kalla in dom. Fast dom ser att Kira verkligen inte uppskattar att ha dom springades runt benen.
Hon gör utfall mot dom flera gånger men dom fortsätter springa runt oss. Blir till slut tvungen att lyfta upp Kira i kopplet för att jag är rädd att hon ska komma åt och skada dom.

Till slut får mannen fatt i sina hundar och försöker skämta till hela situationen. 
Men jag tycker inte det är kul, inte kul ett dugg. 

Det förstör så himla mycket för Kira och mig i våran träning. Det kan ju även gå riktigt illa om olyckan är framme.

Kira är absolut ingen elak hund. Men hon har som sagt svårt för andra hundar. Hon har aldrig gjort någon annan hund/djur/människa illa så länge jag haft henne. Men jag vill inte chansa på grund av att andra inte kan hålla koll på sina hundar.

 
Bästa vänner <3

Hittade några intressanta myter på Fredrik Steens hemsida. Det är många människor som verkligen tror på dom här sakerna.

En ”kamphund” låser sina käkar i en fight.

Denna typ av hund har ingen anatomisk mekanik som gör att den kan låsa sina käkar. Precis som alla andra hundar öppnar och stänger den sin mun.

Däremot så kan man generellt säga att en hund, oavsett ras, med en rejäl kamplust ofta får ett mycket stabilt och säkert bett.
Men några låsningar är det inte fråga om, i alla fall inte rent fysiskt.

( Kamphundar kan inte låsa sina käkar men det kan vara otroligt svårt att få dom att släppa ett tag dom fått.)

Blandraser är friskare än rashundar.

Det är ett vanligt påstående som till hälften är sant och till hälften är falskt.
Om man tittar i försäkringsbolagens statistik över försäkringsrelaterade fall så blir saken glasklar.
Blandraser är ofta friskare än de sjukaste raserna. Blandraser är ofta sjukare än de friskaste rashundarna.
Blandraser är ju en blandning av olika raser och det syns i statistiken där den ligger mer eller mindre i mitten.
Blandrasen är alltså en absolut medelfrisk eller medelsjuk hund jämfört med alla andra raser.

En hund kan komma att ta över ledarskapet i familjen.

Det är också en mycket vanlig skröna där det inte kan bli mer fel. Det som ofta är orsaken till ett sånt påstående är istället stress och osäkerhet.
Hunden vill inte, kan inte vara en total ledare över en människa. Däremot kan människor vara så dåliga ledare så att hunden bara vill vara ifred och vill bort.

Det handlar om att hunden vaktar sin sovplats i soffan, att den vaktar sin mat, att den morrar åt barnen eller andra. Att den inte kommer på inkallning, att den drar i kopplet, att den är besvärlig vid hundmöten och så vidare.

Den otrygga och totalt ledarlösa miljön hunden lever i gör hunden osäker. Därför morrar den bland annat. Ofta så är lösningen i en familj på en morrande hund att ge den obehag. Obehaget gör hunden mer osäker och hunden morrar ännu mer.
Detta är en tragisk och mycket allvarlig situation eller läge.
Men att hunden har för avsikt att ta över ledarskapet, det är det inte frågan om.